Granadans historia

Ford Consul och Granada i sammandrag

Consul 2000 L 1972 

 

Granadamaster © 2007 - 2017

Efterträdaren till Ford 17/20 och 26 M samt Zephyr/Zodiac presenterades våren 1972 i Granada i Spanien. Fyra års utvecklingsarbete och 750 miljoner kronor i investeringar

(i dåtidens pengavärde) hade resulterat i Ford Consul och Granada.

 

MK I, serie I

Modellen mottogs med orden "säker men utan finess" i Teknikens värld nr 6 1972. Man skrev

"Efter en första blick på de nya modellerna ropar man inte spontant: Ja! Utseendet avslöjar knappast att det rör sig om nya modeller. Men bakom ratten på slingrande sydspanska vägar ändrar man sig. Såväl arbete som pengar har gett resultat. Fords målsättning har varit att presentera rymliga, bekväma långfärdsvagnar med måttliga yttermått. Det har man lyckats med. Det finns gott om plats i bilen - man kan sitta tre i bredd i baksätet utan att drabbas av ansjoviskomplex. Och bilen är komfortabel. Fjädringen sväljer gropar på ett sätt som är ganska fantastiskt, motorn går tyst; det är mest fartvinden som stör den relativa friden. Men naturligtvis finns det komfortbrister. Stolarna känns sladdriga och ger inte det stöd man vill ha."

Modellerna hade samma tekniska uppbyggnad, fanns som två- och fyrdörrars sedan (Granada ej tvådörrars), coupé och kombi. De skiljde i utrustning och motorisering. Consul var den enklare modellen. Som standard hade den den nya 2-liters OHC-motorn, en rak fyra konstruerad för den amerikanska Ford Pinto. Effekten var 99 hk. Som tillval fanns den tyska V6:an (Cologne) i 2,3-litersutförande med 108 hk.

Consul fanns i tre versioner, som "ren" Consul, Consul L och som Consul GT, den sistnämnda endast som coupé och med den engelska (Essex) sexan på 3-liter och 138 hk.

Consul L hade utöver den vanliga Consulens utrustning bl a gummiklädda stötfångarhorn, spegel på passagerarsolskyddets baksida, helt fällbara ryggstöd samt, hör och häpna elektrisk klocka!

Consul GT var förutom 3-litersmotorn utrustad med bredare fälgar, läderklädd ratt och växelspakskopp, utförligare instrumentering samt mattsvart grill.

Granadaserien hade som grundmodell en bil som vi skulle kalla coupé, men av Ford kallades 2-dörrars sedan "för dig som inte kan släppa tanken på en sportvagn, men ändå vill ha goda utrymmen". Den fanns även som 4-dörrars sedan och som kombi (kombi ej med 3-litersmotor). Modellen kallades Granada 2300 och hade alltså 2,3 literssexan på 108 hästkrafter, men som tillval fanns även 3-litersmotorn att välja, som Ford själva skrev, "vilken av motorerna Du än väljer får du prestanda i sportvagnsklass".

Toppmodellen 1972 var Granada 3000 GXL. Denna bil var i princip samma som den "rena" Granada, dock med all extrautrustning som standard. 3-literssexan med automat, "servostyrning, UKV-radio med extra högtalare bak, lyxen färgat fönsterglas runt om, ett distinkt vinyltak, ett helt nytt fällbart soltak som lyfts i bakkanten för att förhindra drag, vindljud och t.o.m. regn att komma in genom det öppna taket".

 Granada 3000 GXL 1972

Ford skrev dessutom "Granada GXL är en ny, snygg siluett på vägen, en märklig blandning av elegans och prestanda. Lägg till 3-liters V6-motorn och Ni lägger därmed till den storartade lyxen av kraft. Kraft som svarar omedelbart och mjukt på varje anfordran".

GXL fanns som tvådörrars- (läs coupé) och fyrdörrars sedan, och kostade ungefär 29 000 kr.

Fords engelska "Essex"-motor,

fanns med 2,5 och 3 liters cylindervolym (i Sverige endast 3,0)

1973 var utbudet i stort sett detsamma.

1974 ändrades Granadaprogrammet något. Den "rena" Granadan kallades XL och irednigen blev något enklare för att markera skillnaden till GXL. I och med att coupékarossen fick den raka nederkanten på bakrutan började Ford kallade den för "fastback-coupé" och den vanliga tvådörrarssedanen lades till programmet. 2,3 litersmotorn försvann i både Consul- och Granadaserierna till förmån för samma motor i 2,6 litersversion (längre släglängd, 125 hk). Granada kombi fanns endast med 3-litersmotor, och kallades Granada 3000 XL kombi.

Den stora nyheten för året var Granada 3000 Ghia. En fullutrustad bil med träinredning, och kraftigare ljudisolering. Den skiljde sig även till det yttre med bl a annorlunda grill. Anledningen till bilen var att Ford just köpt designföretaget Ghia i Turin, och kunde låna namnet till den nya toppmodellen därifrån.

Detta år kom även europeiska Fords egna automatlåda, C3, tillverkad i Bordeaux i Frankrike.

1975 blev ett förvirrande år.

MK I, serie II

I början av modellåret -75 såldes de gamla modellerna Consul och Granada, men ganska omgående kom den nya serien. Modellnamnet Consul försvann, och alla modeller fick heta Granada. 2,3-litersmotorn kom tillbaka.

Enklast, (och billigast) var Granada 2000, den hade, som namnet mer än antyder, 2-litersmotorn på 99 hk. Natuligtvis gick det att beställa större motorer. Samtliga karosser fanns att tillgå.

Snäppet över kom 2300 L. Denna version hade lite extra, som trippmätare och textilmatta på golvet.

Nästa modell var Granada 2600 GL, en bil som även denna gick att få i alla karossvarianter, 2-dr sedan, 4-dr sedan, 2-dr coupé samt kombi (då med 3-litersmotor och automat). GL hade som standard bl a sollucka, dimljus, tonade rutor och servostyrning.

Granada L och GL gick även att få med ett sk "S-paket" (ersatte Consul GT). Bilen fick då coupékaross, hårdare fjädring, aluminiumfälgar 3-litersmotor och sportratt.

Granada 3000 Ghia 1975

Högst upp på skalan fanns Ghiamodellen, som i år hade fått aluminiumfälgar och mattsvart grill. Denna bil fanns att få som coupé och fyrdörrars sedan.

1976 infördes krav på avgasrening på alla bilar sålda i Sverige, vilket medförde att Ford fick rensa upp ordentligt bland motorerna. Försvann gjorde både 2,3- och 3-litersmotorerna. Kvar blev endast 2-litersmotorn, nu med 87 hk och 2,6-litersmotorn, med 107 hk. Annars blev modellvarianterna som tidigare. 2300 L blev 2600 L, 3000 Ghia blev 2600 Ghia osv. 2000 kombi blev 2600 kombi om man ville ha automatlåda.

1977 var utbudet i princip samma, 2-litersmotorn fick effekten höjd till 95 hk, utom automatversionen som fortfarande hade lågkompressionsmotorn på 87 hk. Mot slutet av modellåret såldes 2000 L Traveller, en lite specialutrustad version för att sälja de sista vagnarna inför modellbytet som skulle komma.

Granada 2000 kombi 1977

Ford Granada Mk II, serie I

1978 kom Granada med modellen Mk II. I grunden var det i princip samma bil, med helt nytt utseende.

Ny kom även 2,8-litersmotorn, som i Sverige endast fanns med bränsleinsprutning, och då gav 151 hk.

En annan nyhet var dieselmotorn, som hade köpts av Peugeot. Den var på 2,1 liter och gav 63 hk. Dessutom kunde man nu få servostyrning i 2-litersbilarna.

Modellerna att välja mellan var:

2.0, 2.0 L, 2.1 DL, 2.8i L, 2.8i LS, 2.8i GL, 2.8i GLS och 2.8i Ghia.

Karosserna var två- och fyradörrars sedan samt kombi.

Kombi gick inte att få som diesel, "S" eller Ghia, tvådörrars fanns inte som diesel, GL, GLS eller Ghia.

1980 ändrades inredningarna något.

MK II, serie II

1982 blev utseendet något förändrat med stötfångare som gick "runt hörnen", och en annorlunda grill. Dieselmotorn byttes mot en 2,5 liters på 69 hk. Tvådörrarsversionen försvann.

Modellerna var 2.0 L, 2.5 DL 2.8i L, 2.0 GL, 2.8i GL, 2.8 Injection (ersatte LS och GLS) samt 2.8i Ghia

Alla modeller utom Injection och Ghia fanns att få som kombi.

1983 kom den femväxlade manuella växellådan och modellen tillverkades relativt oförändrad fram till februari 1985 då den ersattes av Ford Scorpio.

Egentligen skulle Granadan tas ur produktion tidigare, men tekniska problem med Scorpion gjorde att Granadan fick hänga med några månader extra.

Granada 2.8 i Ghia 4-d 1983

NOT: Alla uppgifter gäller svenska modeller om inte annat anges

Om Ni finner något felaktigt i denna text , hör av Er!